...firades i sommarstugan, men först åkte vi till Ånäsparken. Där firade vi ordentligt med att Ayla fick en krans i håret och med dans runt midsommarstången. Vi hade picknick där med Tobias och Janet, men vi anslöt oss till ytterligare 6-7 vuxna och några barn till. Efter Ånäsparken drog vi till sommarstugan.

I sommarstugan grillades det grillspett och sedan tände Patrik ett bål på gräsmattan som grabbarna hjälptes åt med att hämta bränsle till. På det hela taget var det mysigt, om det inte hade varit för de förbannade knotten! Både jag och Adrian är alldeles rödprickig på hela kroppen efter alla bett.

Igår fick jag ett sms före nio på morgonen. Det var Kristin som undrade om vi hade lust att åka på Kubenbadet. Självklart hade vi lust med det! Det bar iväg redan vid halv tio. Barnen badadde och hade det jättemysigt. Då det var dags att gå och äta lunch kom en ordentlig regnskur. Det var perfekt timing för lunchen. Då vi hade ätit upp, slutade det att regna. Perfekt timing igen.

På kvällen åkte hela familjen iväg till Birsta för att få tag i en bärbar DVD med dubbla skärmar, men vi (jag) kom hem tomhänta. Det fanns ingen som var bra nog. Nu har jag (Patrik) hittat en på nätet på Jula tror jag, så vi måste dit och kolla. Jag och barnen ska dra ner till Vallentuna till veckan med bil och då kan det vara en bra idé att sysselsätta barnen med något. Jag tror inte att det duger med att jag sjunger barnsånger hela vägen ner...

Har ni någon idé förresten om vad jag och barnen ska göra den här veckan, nästa vecka och ännu nästa vecka då Patrik jobbar? Jag har inga idéer. De har tagit slut efter två (tre) somrar då jag har varit ensam med barnen på dagtid. Men vet ni? I år har Patrik fem veckors semester!!! Jag längtar

Jag vet inte om det är en ny förbättrad Sannie som sitter här, men det är iaf en ny Sannie. En ny tidsperiod har börjat, postprotestiden. Jag har nu två nya tänder som sitter fast :-)

Ett stort tack till alla som har varit inblandade från början till slut: Korv-Hasse, Gert, mamma, Patrik (brorsan), Kjell Z, pappa, Mats (käkkirurg i Umeå) och Lennart som gjort mina nya tänder!

Jag måste nog tacka Patrik (min fästman (haha, vad det låter konstigt))  också för att han har stått ut med mig med tänder, utan en tand och utan två tänder. Han har orkat med mig när jag har varit ledsen och nedstämd. Jag älskar dig.

Jag kan knappt tro att det är sant. Imorgon ska jag få permanenta tänder efter att ha haft protes i 4½års tid (6-7år totalt sett).  Det har inte varit lätt alla gånger. Jag har i perioder mått dåligt över att inte ha permanenta tänder. Kan ni förstå hur tragiskt det är att ha protes som en gammal kärring när man bara är 18år? Nej, jag tror ärligt talat att ni inte kan det. Ni kan inte sätta er in i den situationen om ni inte själv har upplevt det.

Jag hade protes på min student, jag hade protes när Ayla föddes, jag hade protes när Adrian föddes. När jag var ca 18år fick jag min första entandsprotes. Efter min första skruvoperation fick jag  en permanent tand. Min andra framtand åkte ut då jag var gravid med Ayla eftersom roten hade absorberats och tanden var lös. Det innebar att jag fick en ny entandsprotes. Jag genomgick en skruvoperation ett år senare, men den gick snett. Mitt tandkött gillade inte behandlingen... Jag fick min permanenta tand bortknackad i april -06 och fick då min tvåtandsprotes som jag har haft sedan dess.

Om jag inte hade haft min pappa som är tandtekniker är frågan hur illa det hade sett ut. Folktandvården har försökt att göra en eller två proteser till mig, men de har suttit jätteilla! Min pappa har varit otroligt duktig på att göra mina proteser och ändrat dem efter alla mina operationer. Ett jättestort tack till pappa. Du betyder jättemycket för mig, även om du inte hade gjort mina proteser så klart.

Idag har jag knäppt kort på mig själv utan protes för att spara som minne. Ayla kommer nog att komma ihåg mig utan mina framtänder, men Adrian kommer att glömma det inom en vecka eller nåt. Jag kommer själv ihåg när min farfar visade sin protes för mig. Jag var jättefascinerad av honom och av att han kunde trolla bort sina tänder.

Imorgon vid den här tiden har jag permanenta tänder. Det ska bli otroligt skönt. Det är som en vikt som trillar av mina axlar. Som sagt har jag mått dåligt över min avsaknad av tänder i perioder och från imorgon är det ett minne blott.

Jag har genomgått tre skruvoperationer, två plastkirurgiska ingrepp för att försöka täcka tandbenet med tandkött, en bentransplantation och en operation för att operera bort en rot som en av mina 100-tals tandläkare "glömt" att ta bort. Jag erkänner att jag är bitter. Jag erkänner att jag är fly förbannad på hur jag har blivit behandlad av vissa, men imorgonkväll vid den här tiden kan jag sitta i soffan, precis som jag gör nu, och låta tungan glida över mina nya framtänder. Ikväll är sista gången någonsin som jag gör ren min protes och borstar mina skruvar som sitter i överkäken där mina framtänder borde sitta. Ikväll är faktiskt sista gången...

Idag åkte vi till IKEA och köpte nya madrasser, en bäddmadrass till Aylas storsäng och en nya madrass till Aylas gamla säng som Adrian har fått idag. Ayla har därmed fått en fullstor säng. Hon ska få mina gamla sänggavlar som står nere i förrådet, men det blir kanske imorgon eller ännu senare. Patrik är i sommarstugan idag igen och gräver ner den nya brunnen. Stackarn står och sliter i spöregnet. Jag fattar inte hur han orkar.

Jag och barnen är inne i lägenheten och väntar på att det ska sluta regna så jag kan ta mig en promenad till Konsum för att köpa socker så jag kan baka lite till jobbet till imorgon.

på att blogga.

Jag hinner inte med så mycket annat i mitt liv just nu än att jobba och åka till stugan. Idag tänker jag dock VÄGRA att åka till stugan om Patrik får för sig att åka dit. Det spöregnar ju.

Igår åkte vi dit till lunch och tre av Patriks kompisar dök upp för att gräva upp vår vattenbrunn och sätta dit ett annat mycket bättre rör. Den första ringen var ganska enkel att få upp, men den andra ringen vägrade tas upp. Jag blev ensam (more or less) med fyra barn: 1½år, 2½år, 4år och 6½år. Jag insåg till min förvåning att det är ingen skillnad på två och fyra barn! Ayla och My lekte jättebra tillsammans. Mathilda var lite pappig, men till och från lekte hon också med Ayla och My. My tog verkligen hand om henne. Adrian knallade mest omkring på egen hand som vanligt :-) Jag Mathilda och Adrian gick och tittade till papporna några svängar och kollade så allt gick rätt till ;-)

Idag känner jag för att antingen åka till Birsta med Ayla och köpa en skjorta till henne eller åka till mormor och bara ta det lugnt. Patrik ligger och sover. Jag har inte en aning om hur sent det blev för honom och Seved igår eftersom jag la mig vid 22 och då hade han inte kommit hem än.

Jo, världen är lite förresten. I tisdags läste jag en elevs uppsats o ch fick syn på ett kort. Hon är syster med en tjej som är tillsammans med en kompis till Patrik :-) Vid närmare eftertanke kom jag på att Lina (som flickvännen heter) har berättat om sin syster och sa nog att systern skulle söka sig in till NTI-Gymnasiet. Jag har inte vetet vad Lina heter i efternamn så jag har inte reagerat på elevens efternamn heller.

Jag undrar förresten hur 09/10-ettorna kommer att vara. Årets ettor har varit över förväntan. De har varit goa och mysiga (nåja, de flesta iaf). Jag skapar mig ganska snabbt en uppfattning om dem och ibland visar det sig att jag har fel, vilket kan vara både positivt och negativt. Årets ettor har mognat på sig snabbare än vad de tidigare ettorna har gjort tycker jag. Oftast mognar de mycket mellan ettan ovh tvåan, men årets ettor har mognat mycket från ht till vt.

Höstterminens schema (mitt) är jättebra. I år har jag haft fem olika kurser, men till hösten har jag bara fyra olika kurser. En av dem har jag med TRE klasser. Fatta vad less jag kommer att vara på SvB till våren! Jag kommer att ha EnA med 1C, SvB med 2ABC, EnB med 2A och SvC med 3BC.

Nej, nu vill Ayla låna min dator och skriva på den. Jag ska dra mig in i köket och se om jag kan baka nåt att äta till frukost så jag slipper bege mig ut i regnet...