... och tittar ut över mina elever. Grabbarna som sitter här nu, har jag haft sedan de gick i ettan. Nu går de i trean och jag har haft dem fyra ggr i veckan fram till i år. Nu har jag dem bara två gånger i veckan. De har vuxit upp från att vara små ettor som ganska nyss kommit in i puberteten, till att vara på väg att bli vuxna män. När jag sitter och tittar u över dem, blir jag nästan lite tårögd. Vad tiden går fort!

Det kommer bli jättetråkigt när årets treor slutar. Jag har haft alla i undervisning och även mina mentorselever slutar gymnasiet i år. Jag vill inte bli av med dessa elever. Om man har en jobbig dag, blir man alltid glad när man stöter på de här eleverna i korridoren. Jag sticker dock inte under stolen med att vissa har man bråkat på en hel del, men de har alla sin charm och man kan inte låta bli att älska dem :-)